Från Sverige till Belgien — En flytt både fysiskt och mentalt.

I bland händer det oförutsebara. Kanske ett unikt möte, kanske på ett flygplan mellan två länder och kanske med konsekvenser som kommer påverka resten av ens liv. Så var det för Ann-christin Lundqvist "Anci" när hon reste från Sverige till Belgien och mötte hennes framtida belgiska man på sin färd. Ett samtal mellan två som resulterade i flytt, nytt jobb och många nya fantastiska möten samt insikter.


Anci och hennes man Stefan på deras bröllopsdag.


Hur kom det sig att du flyttade till Mechelen i Belgien?

Jag var utsänd av svenska Skolverket för att jobba på Europaskolan i Bryssel. Under åren i Bryssel träffade jag en belgisk man (i flyget på väg hem till Sverige på ett påsklov) och några år senare så köpte vi ett hus i Mechelen.


Mechelen är en stad om ligger mitt emellan Antwerpen och Bryssel, vilket passade bra för våra jobb. Det tog dock bara några år tills jag skulle besluta mig för att ta en florist och home-stylist utbildning i Stockholm. Nu driver jag min egen blomsterbutik i Mechelen. Men jag måste erkänna, jag kan inte helt släppa läraryrket, därför har jag även lite kvällskurser för belgare som vill lära sig svenska.


"Okej det här är alltså så som mitt nya land ser ut"



Var det inte läskigt att lämna tryggheten i Sverige?

Både och, men mest spännande för att göra något nytt. Jag kommer ännu ihåg det jag tänkte när vi flög in för landning; "okej det här är alltså så som mitt nya land ser ut". I resväskan hade jag bara en uppblåsbar madrass, tandborste och en lampa. Resten skulle komma några dagar senare med en flyttbil.


Jag kommer ihåg att jag gick ut varje dag för att se hur folk levde. Hur man betedde sig och vad man till exempel sa när man handlade. Franska var väl inte riktigt mitt starkaste kort precis så jag kopierade vad andra sa när jag kom till kassan eller behövde komma förbi någon i affären. Jag kände ju ingen.

Anci som liten.


Det enda var att jag saknade min familj i Sverige. Något som jag än fortfarande kan göra. Jag saknar även ibland det där lugnet som kan finnas där. I Sverige kan man alltid finna en plats som fortfarande bjuder på den där exklusiva tystnaden. Här i Mechelen är vi trångbodda och lever nära inpå varandra.

Hur blir man bemött som nyinflyttad från ett annat land?

I Bryssel var det inga problem alls, det skulle väl vara min franska som satte käppar i hjulet ibland, men människor här är så otroligt hjälpsamma. De är vana att det kommer inflyttade från alla världens hörn i och med at det är Europas huvudsatd. Många har erfarenhet och förståelse av att komma ny till landet. Om jag till exempel stötte på problem när jag handlade var det alltid någon som glatt ropade att de kunde engelska när kassörskan ropade om någon ville översätta för jag inte hade förstått. Jag lärde mig till exempel att fixa mobilsamtalbetalning på fransk instruktioner tack vare en mycket tålmodig ung kvinna i en närbutik.



"Om man vill förstå en annan människa går det bra med eller utan språkförståelse"



Vad jag lärt mig mest om är... att om man bara vill förstå en annan människa går det bra med eller utan språkförståelse. Man blir också väldigt bra på att nätverka. Det är alltid någon som vet något som kan vara till hjälp. Bryssel är en väldigt liten bubbla på gott och ont… som en liten by.


Att flytta till Mechelen var att lämna franskan, engelskan samt min svenska trygghet med kollegerna och börja tänka på nederländska istället. Här blev jag mer en ”invandrare”. Jag har gått språkkurser men det är inte enkelt att bara börja prata ett annat språk. Att uttrycka sig går väl an men att föra en diskussion på en högre nivå och med känslouttryck är alltid svårare när man lånar ett språk. Otroligt nyttig erfarenhet eftersom jag själv är språklärare i svenska som andra språk. Det är inte bara att börja prata… är man då lite äldre som jag är, över 50, är det inte heller lika enkelt att börja lära sig ett nytt språk... dock bra mot demens har jag hört, haha!


Som det skall vara på ett bröllop - flygande rosor och stora leenden.


"Jag kände mig som en lyx-kvinna när jag läste nederländska på dagtid"



Men, det finns ett men, jag kände mig som en ”lyx-kvinna” när jag läste nederländska på dagtid. Då var jag i samma klass som "Syrienkvinnan" vars man blivit bombad till döds, den splitterskadade Gazasoldaten som Röda Korset hjälpt ut ur landet som fått lämna sina fyra barn, samt den unga gravida Afghanska kvinnan utan släktingar i Belgien… jag var inte ”läraren” den här gången, jag var där på samma språkvillkor som dem, men jag satt där och nästa skämdes över hur bra jag hade det. Jag behövde inte gå den kursen, jag gjorde det frivilligt. De behövde för att få tillstånd att stanna i landet. Vi har det bra i Europa, jag har det bra som EU invånare. Jag kan fortfarande välja…

Hur skulle du säga att flytten har påverkat dig och fått dig att utvecklas?

Jag har fått mycket bättre självförtroende och ett större perspektiv på saker. Man ser sitt gamla land utifrån, både med dem bra sidorna och dem dåliga. Man får perspektiv på sig själv som individ. Varför jag tänker eller handlar som jag gör, man är ju så mycket sin egen kultur och vanor. Något som för mig var osynligt fram tills att jag mötte folk med andra vanor och kulturer. Jag insåg då att det faktiskt inte alltid finns ett rätt eller fel, vi gör helt enkelt (inte alltid enkelt) olika.


Att vara mitt i Europa, en plats som har drabbats hårt av två världskrig har också påverkat mig. I Sverige upplevde jag att krigen oftast blev romantiserade, men här träffar jag dem som drabbats hårdast och då får jag en helt annan bild av det. Det går att se hur det fortfarande gör djupt intryck på hur de känner och handlar. Sen så måste jag ju nämna att belgarna är riktiga livsnjutare och har nära till skämt och skratt också. Att ha det perfekta hemmet eller trädgården är inte så vitkigt. Jag känner själv att jag har lugnat ner mig i den stressen och fått ett vidare perspektiv på det sedan jag flyttade hit. "Det går bra ändå".



"Jag har grannar från hela världen på vår gata"



Belgien har ett starkt kolonialförflutet i Kongo, vilket också leder till att vi har många invånare med afrikanska rötter. (Tips, att besöka afrikanska satsdelen i Bryssel). Det är faktiskt något som skiljer från Sverige; vi lever i blandade kulturer i större utsträckning i Belgien. Jag har till exempel grannar från hela världen på vår gata. Vi har alltid traditionellt sätt gatufest två gånger per år, ”grannfester”, de flesta deltar oavsett om man är muslim, kristen eller ateist. Vi har en världsartist i gospel på vår gata som brukar sjunga på våra fester, samtidigt som någon annan granne spelar gitarr, medan ytterligare någon annan bjuder på italienskt vin eller marockanskt te.


Okej nu låter det rosenrött, det händer förstås saker här också som inte alltid är trevliga. Jag kan faktiskt erkänna att ibland så morrar jag när vår ena granne sätter igång med "woo-doo" mitt i natten…

Kullersten och långa smala hus. Klassiskt för Mechelen.


Hur skiljer sig kulturen i Belgien från kulturen i Sverige?

Mycket är lika förstås, vi är ju europaländer. Men min första spontana positiva reaktion kanske är att på söndagar är det familjelivet som gäller. Man går till en park, leker, sportar och äter pannkakor. Man gör hushållssysslorna på lördagar och shoppingen är öppen till klockan sex på kvällen. På söndagar däremot är det mesta stängt. Restauranger öppnar runt sju på kvällen, vilket jag ofta missade när jag var ny i Bryssel och man var bortskämd i Sverige med "7-22 butiker" när man alltid kunde handla mat eller äta något när man än ville. Jag kan säga såhär; jag har haft Hade några lärdomsfulla hungriga söndagar, haha!.


- En annan sak är att Belgaren inte säger klockan fem på eftermiddagen att; "nu är min arbetsdag slut så nu går jag hem". Man stannar kvar och jobbar om det är mycket att göra. Det är bara så. Men å andra sidan, facket är starkt här och strejka kan de, för ingenting. Rätt så paradoxalt. Men det är de stadsanställda, den privata sektorn är annorlunda och mycket är faktiskt privatiserat här.



"Bilbälten och hålla fartgränsen är väl inte belgarens starkaste sida."



- Trafiken är förfärlig! Man pratar inte kilometer utan istället hur lång tid en sträcka tar. Det går knappast att beskriva utan att ha upplev det… men när jag jobbade i Waterloo ett tag kunde min resa dit ta antingen 45 minuter eller fyra timmar, enkelresa… man vet liksom aldrig när man kommer fram. Jag var bara tacksam över att ens att ha kommit fram utan att ha krockat eller skadat mig, man har ju sett en hel del genom åren. Bilbälte och hålla fartgränsen är väl inte belgarens starkaste sida och belgarna har en tendens att vilja bo långt ifrån sin arbetsplats. Nästan alla pendlar.


- Den tunga byråkratin i Belgien… mycket papper och möten "bla bla bla" som inte leder till något kan vara mkt frustrerande. Det är en stor negativ "surdeg" som jag brukar säga. Landet som är stort som Småland innehåller nästan tre länder… Lilla tyska delen, det franska Vallonien och den flamländska norra delen i Flandern. Ibland krockar dessa rejält och beslut kommer ofta i stå. På jobbet i Bryssel fick man snabbt lära sig (med en nypa humor) att inte agera på första mailet, i det andra mailet kan man börja tänka att de ville något och kom det ett mail tre i samma ärende så hade oftast ett besluts tagit och det var först då man kunde börja agera.


- Sist men inte minst, sjukvården här är helt fantastiskt! Du får alltid en läkartid med en gång och är du för sjuk kommer din läkare hem till dig. Du har din doktor och oftast går det i generationer via familjen vilken doktor man använder. Din läkare finns alltid där för dig. Jag måste erkänna att jag själv till och med är lite väl bortskämd med detta, jag lever nämligen med en läkare.


Du har startat en egen butik i Mechelen, berätta om det.

Mitt stora intresse och min hobby har alltid varit inredning, blommor och trädgård. Jag kommer från en familj där man alltid har renoverat på något. Mina vänner har alltid sagt att jag borde göra någonting av min passion, så när skolan jag jobbade på stängde såg jag möjligheten i att prova på min dröm. Så jag tänkte att det kan ju aldrig vara värre än att behöva stänga om det inte fungerar, men då har jag ju i varje fall försökt.


En bukett Anci gjorde till en kvinnas bröllop.




"Att vara kvinna, 50+ och komma till banken för att låna pengar till en blomsterbutik, var väl inte de mest lättlånade pengarna"



Jag hade inte så mycket pengar så det gällde att "rocka från höften". Att vara kvinna, 50+ och komma till banken för att låna pengar till en blomsterbutik, var väl inte de mest lättlånade pengarna. Men man har ju varit ensamstående mamma i många år så med lite fantasi, planering och galenskap löser man det mesta.


När corona sedan kom och vi sattes i lock-down, fick jag försöka skapa nya vägar till mina kunder. Jag fick helt enkelt finna ut en väg att serva kunder, ta betalning och leverera. Jag cyklade runt med mina blommor, hade tur med vädret och jag fick vistas ute. Jag träffade mina kunder i deras hemmamiljöer vilket skapade ett starkare band. Jag fick se mer av omnejden runt Mechelen och jag fick motion. Win-win kan man säga, trots omständigheterna.



Du är även gift med en belgare... finns det några särskilda belgiska familjetraditioner som vi inte har i Sverige?

- Morsdag! Det går inte att jämföra den med den svenska, Gud nåde den belgare som inte ger en stor bukett blommor till sin mamma på morsdag! I skolan tillverkas det fortfarande. Morsdag- och farsdagpresenter.


- Skolan, man har mycket höga krav på eleverna och man börjar skolan när man är sex år. Jag tycker nog att den belgiska skolan är bra på att ställa krav och det är inte synd om eleverna, de måste leverera. Men det finns förstås baksidor som till exempel; att få gå om en årskurs och att poäng samt stora tentamen gäller även de yngre åldrarna. Vissa skolor sneglar på den nordiska varianten och vill anamma den. Barn med särskilda behov blir inte totalintegrerade som i svenska skolan och de får inte heller stöd i samma utsträckning. Den delen av svenska skolan gör mig stolt. Men Sverige skulle allt kunna ställa högre krav på eleverna... säger jag som lärare självt.


- Sint Nicolaus, 6 december: röd dag i kalendern, deras julafton. Jättestor högtid med parad i Antwerpen där Sint Nicolaus kommer in med sin båt och rider ner på sin vita häst. Traditionen är också mycket omtalad då en del påstår att han har en slav som hjälper honom ”Black Piet”. Det är enligt traditionens sägen att Nicolaus och medhjälpare Piet ska krypa ner i skorstenar och lägga ner chokladpengar och kexbokstäver i ett par skor som barnen har ställt fram på kvällen. Skorna måste också innehålla en morot till hans häst. Från början var Nikolaus en företagare som gav de fattiga pengar i deras skor som stod ute på natten och han blev sen helgonförklarad. Detta firas även i alla skolor runt om i Belgien där någon klär ut sig eller man hyr in en St. Nicolaus (han ser ut som påven fast med tomteskägg) och några sotar sitt ansikte för likna Black Piet efter att han krupit genom skorstenen.

- Carneval. Stora karnevalståg och varje stad har sitt eget tåg som planläggs under hela året. På skolorna klär alla ut sig, även lärarna och det är fest!


- 11 november, också en röd dag, fredsdagen av första världskriget. Man ritar och tillverkar ”popps” (vallmoblomman är fredssymbol) i skolan. Man gör också något traditionellt men det kan se olika ut. Till exempel så går en läkargrupp på en lång vandring den dagen för att hylla läkarnas insatser under kriget.

Vad tycker du om den belgiska matkulturen?

Den är helt fantastisk! God mat från hela världen, samma priser kanske som i Sverige men du får mer för pengarna. Man måste ju förstås tycka om att ”fritjes” (pommes) serveras till det mesta. Jag gillar att laga mat och det är så himla roligt att handla här. Ett mycket mer blandat utbud på mat i din lokala mataffär. Jag är ju väldigt förtjust i mat så det är väl inte direkt något som jag ogillar, men om jag måste säga något så gör den belgiska matjessillen mig besviken i förhållande till den svenska med gräddfil och färskpotatis. Matjes skall enligt tradition i Belgien serveras med hackad lök uppepå den kalla fisken som man sedan äter rätt av på stående fot (hua).


Gezelig = Mysigt, hemtrevligt & njutare



Har du något favoritord på flamländska?

GEZELIG (sjö´ze´llisch)

Mysigt, hemtrevligt, njutare

Och det är precis så det belgiska folket är, LIVSNJUTARE .

Det är ett ”enkelt” folk som inte krånglar till det. Man njuter av livet och har nära till skratt och humor. Familj och vänner är viktigt.


Ancis Mechelenguide:




Bästa område/gata: Onze –Lieve-Vrouwe-straat. Trendiga småbutiker. Där har jag också min blomsterbutik Linnea, flower and design of Sweden


Bästa vintage-affär: Oxfam (soloidaritet)


Bästa klädbutik: Super Goods (Fair-trade och Eko)


Bästa inredningsbutik: My X-boyfriend


Bästa restaurang: Vleeshalle* är ett coolt ställe med många små restauranger under samma tak i ett gammalt slakthus. Något att äta för alla och trendigt. Du kan sitta var du vill i hela lokalen och dina vänner handlar den mat de helst vill äta och dricka.


Bästa café: Café i Belgien är ett ställe man dricker öl på, så är du i Belgien ska du fråga efter ett bageri annars blir du nog lite besviken. Gott fikabröd har alla bagerier ” Bakkerij” vilket det finns många av, och flera av dem har även bord där du kan sitta och fika. O förstås, även ta ett glas vin.


Bästa bar: Att sitta någonstans på Vismarkt, vår lilla piazza. Det finns många caféer (öl och vin barer). Grote Markt är också ett bra område för dessa typer av barer.


*Svårt att säga bästa matställe för vi är oerhört bortskämda med god mat och dryck i Belgien. Även om du så kommer till en liten by.



- Cykla är superfint här! Många fina bilfria cykelturer och väl uppdaterade cykelkartor finns tillgängliga. Längst med vägen hittar du alltid trevliga cykelcaféer med god mat och dryck.


- Om du gillar choklad är Beligen paradiset, öl likaså.


- Våra marknader: vi har en stor lördagsmarkand där du hittar allt, inklusive ostron och champagne som kan avnjutas vid ett litet bord utanför fiskbilen. Det finns många marknadsplatser i Bryssel på olika veckodagar. Jag hade en favorit fredagsmarknad jag ofta gick till när jag bodde i Bryssel, bästa AW-stället! Var oftast kvar till siste man…


- Belgien är ett litet land men levererar många olika landskapsbilder. Plattland, jordbruk och fruktodlingar, superfina att cykla igenom. Bergigt Ardenner för skidor och vandring samt kustlandskap. Kusten är dock inte så rogivande som den svenska. Den är sönderbyggd med hotell, barer, restauranger och shopping direkt vid stranden. Åker jag och min man åker hellre till kusten i Holland eller Frankrike. MEN gillar du party och nattklubbsliv, ja då åker du till Knokke eller Oestende på kusten!!!! Det är fina stränder och du kan säsongshyra en hytt på stranden. Havet är alltid havet det kommer man ju aldrig ifrån!


- Är du historiskt intresserad är det också ett land att vara i eller besöka. Det är centralt med allt från Napoleons Franska revolutionens tid till de båda världskrigen och EU:s hjärta. Även romarriket sträckte sig hit och hade stort inflytande på den tiden.

130 visningar